Sverige har sedan 1 juli 2026 utökade möjligheter att betala med kort när datakommunikationen ligger nere. Riksbanken vill att viktiga köp av mat, läkemedel och drivmedel ska fungera även under längre störningar. Lösningen kan hantera avbrott på upp till sju dagar under vissa villkor, men kräver ett fysiskt bankkort med chip och pinkod. Samtidigt rekommenderar Riksbanken ungefär 1 000 kronor i kontanter per vuxen i hemmet och gärna kort från två olika betalningsnätverk. Här förklarar vi vad som faktiskt fungerar, vilka banker som ingår och hur ett hushåll kan förbereda sig.

Vad ändrades den 1 juli 2026?

Riksbanken och aktörer på betalningsmarknaden införde från den 1 juli 2026 utökade möjligheter att betala med kort utan fungerande datakommunikation. Det gäller viktiga varor i fysisk handel, exempelvis livsmedel, läkemedel och drivmedel. Syftet är att betalningar ska kunna fortsätta under allvarliga störningar, cyberangrepp eller andra krissituationer. Lösningen bygger på ett avtal mellan banker, kortnätverk, kortinlösare och handel. Det är inte ett löfte om att varje butik och varje korttransaktion alltid kommer att fungera under ett fullständigt elavbrott.

Hur länge ska systemet kunna fungera?

Avtalet är inriktat på störningar i datakommunikationen som kan pågå i upp till sju dagar. Tidsperioden beskriver beredskapslösningens avsedda omfattning, inte att varje enskild terminal kan fungera i exakt sju dygn oavsett strömförsörjning. Om betalterminalen saknar el eller om butiken måste hålla stängt kan andra hinder finnas. Kunden bör därför också ha ytterligare sätt att betala. Det svenska systemet försöker minska beroendet av ständig nätuppkoppling, men inte eliminera samtliga fysiska eller tekniska risker.

Varför krävs fysiskt kort och pinkod?

Riksbanken anger uttryckligen att offlinefunktionen bygger på att kunden sätter in det fysiska kortets chip i terminalen och anger sin pinkod. Chipet kan då godkänna vissa köp utan att kontakta banken omedelbart, inom tillämpliga beloppsgränser. Ett bankkort som bara finns i en mobil plånbok kan inte antas ge samma offlinefunktion. Den som främst betalar med mobilen bör därför veta var det riktiga kortet finns och kunna dess kod. Skriv inte pinkoden på själva kortet eller i ett öppet meddelande.

Vilka banker ingår i överenskommelsen?

Riksbankens lista omfattar Danske Bank, Handelsbanken, Ica Banken, Länsförsäkringar Bank, Nordea, SEB och Swedbank. Kortnätverken är Visa och Mastercard, och bland kortinlösarna finns Adyen, Nets, Swedbank Pay och Worldline. Riksbanken uppger att lösningen täcker den stora majoriteten av kortinnehavare över 18 år med kort från anslutna utgivare. Ett visst kort från en annan bank kan ha viss funktionalitet, men kunden ska inte anta att alla kort automatiskt omfattas. Kontrollera den egna kortutgivaren och eventuella begränsningar.

Vilka varor kan köpas under en störning?

Det avtalade upplägget avser nödvändiga köp i fysisk handel, såsom mat, läkemedel och bränsle vid bemannade drivmedelsstationer. Det betyder inte att alla typer av e-handel, nöjesbiljetter eller internationella betalningar garanteras fungera. Inte heller innebär det att varje obemannad automat kan hantera offlineköp. En butik måste ha rätt terminalstöd och kunna genomföra köpet enligt avtalet. Under en kris bör hushåll prioritera nödvändiga inköp och undvika att överbelasta begränsade system med onödiga transaktioner.

Vad händer när nätet kommer tillbaka?

När köpet godkänns utan uppkoppling lagras transaktionen i terminalen. När kommunikationssystemen fungerar igen skickas uppgifterna vidare till kortinlösaren, som kan göra den ordinarie betalningsavräkningen. Kortutgivaren belastar då kundens konto enligt processen. Det innebär att beloppet kanske inte syns omedelbart i bankappen när köpet görs. Hushållet bör hålla reda på sina utgifter och ha täckning på kontot trots att en transaktion registreras senare. Offlinebetalning innebär alltså inte att varorna är gratis eller att skulden försvinner.

Vad betyder beloppsgränserna?

Kortchipets möjlighet att godkänna ett offlineköp är begränsad av tillämpliga villkor och säkerhetsgränser. Riksbanken beskriver att detta sker upp till ett visst belopp, men den exakta gränsen kan bero på kort och sammanhang. Därför är det olämpligt att lova att ett stort köp av till exempel byggvaror eller hushållselektronik kommer att kunna genomföras offline. Förbered helst flera betalningsalternativ och kontrollera med banken vid konkreta frågor. En avvisad betalning kan bero på många olika tekniska eller avtalsmässiga orsaker.

Varför rekommenderas 1 000 kronor kontant?

I mars 2026 rekommenderade Riksbanken svenska hushåll att ha omkring 1 000 kronor i kontanter per vuxen hemma som riktmärke för ungefär en veckas nödvändiga inköp. Det är en rekommendation, ingen ny skatt, myndighetsavgift eller rättslig skyldighet. Olika hushåll kan behöva mer eller mindre beroende på förutsättningar. Riksbanken föreslår gärna flera valörer för att kunna betala jämnare belopp. Pengarna bör förvaras säkert och tillgängligt för de vuxna som behöver dem, utan att säkerhetsrutinerna i hemmet försämras.

Varför rekommenderas två kortnätverk?

Ett av Riksbankens beredskapsråd är att ha tillgång till minst två kort från olika kortnätverk, exempelvis ett Visa och ett Mastercard. Om störningen bara berör ett av nätverken kan det andra möjligen fortsätta fungera. Två kort från samma nätverk ger inte samma diversifiering. Samtidigt kan båda nätverken påverkas av ett större lokalt elavbrott eller problem hos butikens system. Rådet handlar därför om att förbättra chanserna att kunna betala, inte om att utlova fullständig säkerhet under alla händelser.

Kommer Swish att fungera offline?

Riksbanken har inlett ett arbete med Getswish och relevanta aktörer för att undersöka möjligheten att även erbjuda Swish vid nätstörningar. Det är viktigt att skilja mellan att ett projekt undersöks och att en färdig nationell funktion har lanserats. De utökade kortbetalningarna började gälla i juli 2026, men det betyder inte att Swish redan erbjuder motsvarande garanterad offlinebetalning i alla situationer. Utgå tills vidare från det som Swish och din bank faktiskt informerar om i sina officiella kanaler.

Räcker det med Apple Pay eller Google Pay?

Mobila betaltjänster är praktiska när telefonen fungerar och rätt teknisk infrastruktur är tillgänglig. Vid störningar kan dock batteri, kommunikation eller ett enskilt betalningsflöde sluta fungera. Riksbankens särskilda offlinefunktion bygger på fysisk chipbetalning med pinkod. Därför bör den som vanligen blippar med telefonen även ha tillgång till sitt plastkort. Det betyder inte att en mobil betalning alltid kommer att misslyckas i varje tänkbart avbrott, bara att den inte är samma avtalade reservmetod.

Hur förbereder sig ett hushåll praktiskt?

Kontrollera att ditt fysiska bankkort inte har gått ut och att du kan pinkoden utan att förvara den oskyddat. Ha rimliga mängder kontanter i olika valörer, och använd kontanter ibland så att betalningsmöjligheten hålls levande. Se om familjen har tillgång till kort från olika kortnätverk. Spara viktiga telefonnummer och följ din banks säkerhetsinformation. Håll en enkel översikt över vanliga hushållskostnader så att fördröjda kortdebiteringar inte leder till övertrassering när systemet börjar fungera igen.

Vad behöver butikerna tänka på?

Handeln behöver terminaler och rutiner som kan hantera offlineläge enligt det avtalade systemet. Personalen bör veta hur köp registreras och när ett belopp inte ska godkännas. Vid större störningar kan även reservkraft, kassasystem, varuleveranser och butikens öppethållande påverkas. Offlinekort ger ingen lösning om verksamheten saknar el eller inte kan öppna. Rutiner för senare avräkning och kundservice är viktiga, eftersom konsumenter kan bli osäkra när en transaktion inte syns i appen förrän efter återställd kommunikation.

Vad kan gå fel vid en cyberattack?

En cyberattack kan påverka en begränsad tjänst, en bank eller stora delar av infrastrukturen. Beredskapsbetalningar minskar vissa beroenden men kan inte skydda mot alla typer av angrepp eller identitetsbedrägerier. Bedragare kan till exempel skicka falska meddelanden om att ditt kort måste aktiveras för den nya funktionen. Följ därför officiell bankinformation och lämna aldrig ut pinkod eller BankID-uppgifter till någon som kontaktar dig oväntat. En säker betalningsberedskap kräver både teknik och grundläggande bedrägeriskydd.

Vanliga frågor

Fungerar offlinebetalningar nu? Utökad möjlighet infördes den 1 juli 2026. Fungerar alla bankkort? Nej, avtalet omfattar främst kort från anslutna utgivare. Måste jag ha mitt fysiska kort? Ja, för den beskrivna chip- och pinkodslösningen. Kan jag köpa vilken vara som helst? Avtalet gäller nödvändiga varor i fysisk handel. Är 1 000 kronor ett krav? Nej, det är Riksbankens riktmärke per vuxen. Fungerar Swish alltid utan internet? En sådan funktion utreds och ska inte tas för given.

Källor och praktiska råd

Riksbanken: offlinebetalningar och anslutna aktörer; Riksbanken: 1 juli 2026; Rekommendationer om kontanter och alternativa betalsätt. Läs mer i Teknik.